Den här boken handlar om hur årstidsväxlingar under fosterlivet och spädbarnsåret påverkar individens sårbarhet för diverse psykiska och kroppsliga egenskaper eller sjukdomar senare i livet. Det finns idag tusentals vetenskapliga artiklar som handlar om detta. Bokens huvudfokus är psykiska egenskaper och sjukdomar, men även kroppsliga sjukdomar behandlas. Årstiderna skapar rytmer i naturen. Årstiden vid födseln är bara en indikator (en proxyvariabel) för olika årstider som finns vid individens olika utvecklingsfaser. Exempelvis berättar årstiden vid födseln vilka årstider som gällde under olika perioder av graviditeten. För sjukdomen schizofreni finns det flera hundra publikationer som visar att risken för att utveckla schizofreni är något högre för de som är födda under vinter eller tidig vår. Sambanden med födelseårstiden har ingen praktisk betydelse för enskilda individer eftersom skillnaderna i riskerna mellan olika födelseårstider är mycket små. Dock har resultaten viss relevans på befolkningsnivån. Det finns också forskning som belyser sambanden mellan födelseårstiden och olika egenskaper i personlighet som vuxen, exempelvis utforskande personlighet (novelty seeking) eller hur morgonpigg respektive kvällspigg man är. Hjärnans kemiska budbärare (neurotransmittorer) hos vuxna, framförallt dopamin och serotonin, varierar beroende av deras årstider vid födseln. Det förekommer även ett samspel mellan individens specifika gener och specifika årstider. Risken för att man ska begå självmord eller använda sig av våldsamma självmordsmetoder har också ett samband med födelseårstiden. Risken att dö i vissa kroppsliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, infektioner, cancer eller autoimmuna sjukdomar är också något varierande beroende av årstiden vid födseln. Befolkningsstudier i flera länder visar att de som är födda under hösten lever i genomsnitt några månader längre än de födda under våren. Inga entydiga svar finns för att förklara sambanden med födelseårstiden. Men det finns rimliga förklaringsmodeller såsom komplikationer under graviditet eller vid förlossning, ljusförhållandet och dess påverkan på produktion av D-vitamin, infektionsframkallande smittämnen och näringsbrist, för att nämna några. Under senare år har man alltmer börjat förstå att långvariga konsekvenser av miljön under utvecklingsfaserna förmedlas genom något som heter «epigenetiska förändringar» som påverkar fostrets och barnets gener till att bli aktivare eller tystare.