Att skriva en Pamflett (kritiserande skrift) om Sveriges avreglerade skolsystem var inte något jag tänkt - tvärtom. Det gav sig självt i takt med den smygande känslan av att bli mer och mer «ställd» inför den ström av ständigt nya förutsättningar och villkor, som successivt tog ifrån mig det uppdrag jag trott på. Det är fantastiskt att arbeta som lärare. Och det är på grund av eleverna jag stannat kvar i yrket, trots statusfall och de stadigt försämrade förutsättningarna att bedriva undervisning med kvalitet. Skolan har förvandlats till något helt motsatt de värderingar och förhoppningar jag stått upp för. Jag förstod inte vilken roll jag hade tilldelats som kommunalanställd lärare i en historiskt sett helt makalös helomvändning vad gäller synen på skolan och dess betydelse för samhället. Men nu vet jag - och har lärt- och därför denna pamflett. Detta är ingen kritik mot enskilda skolor eller individer utan handlar om det avreglerade skolsystemets effekter på attityden till undervisningen, lärandet och kunskapen i skolan. Många har skrivit om denna omvälvande reform, och jag refererar till flera av dessa skoldebattörer och skribenter, för att belysa mina synpunkter ur deras perspektiv. Mitt eget perspektiv är utifrån mitt yrkesliv som svensk-och ämneslärare och mina erfarenheter av hur skolans inre arbete långsamt berövades sin förutsägbarhet, tid och kvalitet på grund av bland annat ekonomism och marknadstänkande. Som svensklärare har jag bevittnat omvandlingen från undervisning till - Ja, vad? Ibland har jag känt mig som en clown som gör konster, och det kanske är så det ska vara. Mitt syfte är att berätta om och diskutera vad som skett med skolan, varför det blivit så - och vad man skulle kunna göra åt det.