Metallfjärilar. Han vet inte varifrån de kommer, inifrån gitarren eller ur den svarta himlen inuti honom, men han släpper iväg dem, låter dem fladdra ut genom fönstret eller genom nyckelhålet in till Andreas. Han vet inte om Andreas kan se dem, eller om han bara glor på teve med volymen högt uppvriden utan att märka något alls. Martins lillebror Andreas är femton år och ska snart dö. Alla väntar på det, på sitt eget sätt. Medan mamman överbeskyddar Andreas och pappan vänder sig bort, tar Martin sin tillflykt till musiken och förbannar sin bror för att han inte gör något av den tid han har kvar. Men om nätterna kommer mardrömmarna: är det inte i själva verket han som förtjänar att dö, som föraktar Andreas för hans gråhet? Själv skriver Andreas i hemlighet en lista över tre viktiga saker han måste göra. Nu, innan det händer.